Tionde december - The Day After Tomorrow (2004)

Hej igen, idag har vi en kul film att prata om. Inte kul för att den är bra - den är faktiskt ganska dålig - utan för att Day After Tomorrow råkar vara den första filmen jag skrev en recension av. Jag ska inte säga att jag minns när det här var, kanske i sjuan, men vi såg den alltså i skolan och fick sen skriva en recension av den som uppgift i typ svenska. Eller ja, det kan lika gärna varit engelska. Vilket som var det den första recensionen. Det hade varit roligt att bara klistra in den här som dagens inlägg, men jag tvivlar på att den existerar längre. Det är antagligen lika bra det. 

tDAT är en katastroffilm från Roland Emmerich som faktiskt gjort saker i andra genrer, men som blivit något synonym med den här sortens filmer tack vare till exempel denna, Independence Day och 2012 (som för övrigt kom 2009). Filmen handlar ganska enkelt om hur en ny istid uppstår på grund av den globala uppvärmningen, och i förlängning av det hur Jake Gyllenhaal och hans kompisar måste räddas ur ett iskallt bibliotek i ännu kallare New York av sin pappa Dennis Quaid som vandrar Philadelphia (som filmen för övrigt gång på gång verkade tro var mycket närmare New York än det faktiskt är - hans promenad genom den tunga supervintern är drygt 15 mil lång!) men som av någon anledning blir varm av att sova i tält med de närapå fryser ihjäl inne i ett hus där de har en eld tänd konstant. Filmen är vetenskapligt superfelaktig, pågår på tok för länge, följer inte ens sin egna logik runt kyla, och tappar bort sig själv på flera sidospår som inte tjänar filmen någonting till. Samtidigt har den också underligt bra skådespelare som Jake Gyllenhaal, Dennis Quaid, Emmy Rossum och Ian Holm. Hur gick det här egentligen till? 

Min teori är denna: Roland Emmerich kröp upp bakom dem och viskade i deras öra: "jag håller på med en film som ska visa folk farorna med global uppvärmning. Du och jag ska rädda jorden Jake/Emmy/Dennis", och att de skrev på för idén innan det fanns ett riktigt manus. Jag tror också att de fick väldigt bra betalt och att vissa var tidigt in i sina karriärer där en film av den här storleken skulle ge dem extremt mycket mer uppmärksamhet, men det är mindre viktig detaljer. 

Jag har sett tDAT tre gånger om jag inte minns fel, och ärligt talat kan jag nog inte påstå att dess tilltänkta budskap riktigt lärt mig någonting. Jag har definitivt dragit lärdomar, som till exempel att Jake Gyllenhaal inte slutade se ut att vara 15 år gammal innan han började närma sig 30, men främst har jag lärt mig detta: Kvinnor är helt värdelösa. 

Eller, nu är jag orättvis. Kvinnor är värdelösa (men kan prata franska) eller otrevliga. Jag trodde inte det här tidigare, men sättet tDAT verkligen gång på gång vill visa på detta får mig att tro att det väl måste vara sant. De gnäller, verkar omedvetna om situationen de befinner sig i, måste luta sig mot sina män i alla lägen och hånar troende. En kvinna dyker faktiskt upp från ingenstans med någon slags medicinbok, men det är bara för att hjälpa Jake Gyllenhaal rädda Emmy Rossum som håller på att dö på grund av ett infekterat sår hon inte tänkt på tidigare, och han vill rädda henne med hjälp av två andra män så hon kan fortsätta vara helt värdelös och en vara att förflyttas mellan olika män som kan ta hand om henne så hon inte typ råkar gå utför ett stup eller nåt.    

Någonting jag också lärt mig av den här filmen är någonting USAs befolkning inte insåg förrän tolv år senare, nämligen att de är idioter. Jag pratar inte specifikt nu om president de valde, utan att 2004 års befolkning röstade fram en som med vetskap om att hans vice-president var fucking Windom Earle!!! Utöver att han är både från Kanada och seriemördare borde väl någon tänkt på att han dog när BOB typ drog eld ur hans huvud och han skrek baklänges och stroboskopet blev helt galet. Nu går du säkert runt här och påstår att det säkert var många som inte visste det här men grejen är denna: ALLA SÅG TWIN PEAKS. Inte konstigt att klimatet tröttnade på människans trams. 

Möjligtvis är jag inte helt allvarlig nu, vem vet. Vad jag däremot vet är att tDAT är en dålig film lika respektlös mot sina karaktärer som tittare. Visst ser Filmen ganska bra ut då och då och det är väl det viktigaste med den här sortens film, men för varje snygg effekt finns någon sjukt ful green screen eller CGI-varg. Den är relativt underhållande i sin extrema dumhet, men även när det finns någon spänning tas man lite ur situationen eftersom varje större händelse sker på grund av mänsklig dumhet, som till exempel när Dennis Quaids crew väljer att vandra över ett glastak och den börjar spricka. Det finns definitivt sämre filmer i genren, men bara för att någonting inte är sämst innebär det inte att man bör se det. Den är nog harmlös för att inte vara någonting man verkligen bör hålla sig borta från, men jag lovar att hur ditt liv än ser ut finns det alltid bättre saker att göra än spendera två timmar med The Day After Tomorrow. 

Jag väljer att inte ens nämna scenen där kyla ser ut att jaga Jake Gyllenhaal och stoppas av att han stänger dörren mellan dem. Eller, nu nämnde jag den ju. Men inte mer än så.